Ordlista
Anomalier
Assimilering
Den andre
Dikotomier
Diskriminering
Female bonding
Femininitet
Fördomar
Genus
Homosocialitet
Identitet
Inkludering
Intersektionalitet
Jämställdhet
Kategorisering
Kvinnlighetsförstärkande
Könsöverskridande
Likabehandling
Makt
Male bonding
Manlighetsförstärkande
Maskulinitet
Mångfald
Normer
Queer
Underordning
Överordning |
Begrepp
Kategorisering och anomalier
För att förstå världen och omgivningen har människan ett behov av att dela upp det hon ser i olika kategorier. Det känns nödvändigt för att förstå hur man ska förhålla sig till saker och ting. Kategorierna formuleras ofta som motsatser till varandra som t ex natt och dag, mjuk eller hård, mat eller dryck, ful eller snygg, ny eller gammal, människa eller djur, sjuk eller frisk. Begreppet för detta är dikotomier. Med världen indelad i kategorier lär vi oss hur vi ska förhålla oss till olika saker och skapar oss en trygghet.
Anomalier (uttalas anomalíer) är saker som ligger i mellanrummet mellan kategorier. När vi möter en anomali kan vi reagera med avsky, äckel eller rädsla. Reaktionen är ofta fysisk och intellektet är inte mycket inblandat. Det kan vara skinnet på varm mjölk som varken är fast föda eller dryck utan något mitt emellan. Det kan handla om en skugga i skymningen – är det en varelse eller en växt?
På samma sätt kategoriserar vi ofta människor. Är det en man eller kvinna, ett barn eller en vuxen, en svensk eller en invandrare. Det här kategoriserandet snävar in både oss själva och dem vi möter. Människor som vi inte direkt kan placera i någon kategori får ofta ett obehagligt bemötande, i värsta fall avsky eller rädsla, i stället för att det blir ett intresserat möte mellan människor.
Identitet
Definitionen av identitet är den jag uppfattar mig som. En människas identitet består av en mix av de grupper som hon känner sig tillhöra. Det brukar handla om till exempel vår etnicitet, vårt kön, vårt yrke, den släkt och samhällsklass vi tillhör, de intressen vi ägnar oss åt.
För att kunna formulera ett jag eller ett vi konstruerar vi ett dom, något som vi inte tillhör. Vi kontrasterar oss mot den andre, den som är olik oss.
Mycket av det människor gör handlar om att bygga och underhålla en identitet för att vi har ett behov av att höra till. Bygget sker på de arenor där vi rör oss. En av de starkaste ingredienserna i identiteten är vårt kön, så de flesta av oss investerar mycket energi i att göra oss kvinnliga respektive manliga.
Det är lätt att vi snävar in oss och tror att vår identitet står fast. Men det vi idag förknippar med till exempel manligt eller kvinnligt är konstruerat och föränderligt. Våra föreställningar har sett olika ut i olika tider, de förändras över tid och mellan kulturer.
Normer
Varje grupp har regler, normer, för hur man ska vara och se ut för att passa in i gruppen. Vi har också många idéer om hur andra grupper är och ska vara och många av dessa normer är gemensamma i en kultur. Det som anses vara normalt för en grupp är oftast också normativt det vill säga ett krav på vad som bör gälla.
Fördomar och diskriminering
Att ha fördomar är att döma i förväg. Fördomar om andra människor bygger på att vi tror oss veta hur en individ är. Vi gör oss föreställningar om vilken grupp eller vilka grupper personen tillhör och vi tror oss veta hur människor i den gruppen är och hur de beter sig. Att vi ibland har svårt att ha ett öppet förhållningssätt mot de människor vi möter handlar om att vi har ett behov av att placera människor i kategorier. Vi känner oss trygga när vi tror oss veta vad vi har att förhålla oss till.
Diskriminering är att behandla någon sämre utifrån någon eller några av de grupptillhörigheter som vi har stämplat på den andre.
Maskulinitet och femininitet
Idéer om vilka beteenden och förhållningssätt som gör att en person uppfattas som mer maskulin eller mer feminin varierar över tid och över kulturer. Det handlar om hur vi klär våra kroppar, hur vi rör oss, vad vi gör. Det handlar om egenskaper som uppfattas manlighets- respektive kvinnlighetsförstärkande.
En tolkning av den nu förhärskande västerländska idén om vad som uppfattas som manlighetsförstärkande har sammanfattats av maskulinitetsforskaren Michael Kimmel:
• Visa inget fjolleri: Man får aldrig göra något som liknar något feminint eller icke heterosexuellt
• Sträva uppåt: Man ska alltid skaffa sig mer makt, högre status och coolare saker
• Vara fast som en klippa: Man ska vara trygg, någon man kan söka skydd hos och inte visa några känslor
• Låt dem se på fan: Man ska våga göra det farliga, vara modig, våga ta risker, ta smällar och leva livet
Stephan Mendel-Enk har beskrivit att det uppfattas som maskulint om man följer detta:
• Stå pall
• Var lojal mot gruppen
• Behärska dig
• Offra dig för något som är viktigare än du själv
• En intern, nästan osynlig, hierarki
• En stenhård uppdelning mellan offentligt och privat
• Förakt för svaghet
Många kopplar kvinnlighet till att vara skicklig på frågor om relationer och kommunikation. Det är också utbrett att kvinnlighet sammankopplas med ”to-be-looked-at-ness”. Kvinnokroppen har att förhålla sig till att den betittas, antingen genom att göra sig tilltalande för blickar eller att dölja sig för manliga blickar. Medan det kan ses som manligt att inte bejaka känslorna för sin egen kroppslighet, vilket genererar ett behov av att projicera kroppsligheten utanför sig själv – i heterosexuella sammanhang då på kvinnors kroppar.
En stark dimension i maskulinitet kontra femininitet är ”den relativa underordningen”. Underordning uppfattas stärka en persons femininitet medan överordning stärker maskulinitet. Även när detta förhållande kan tyckas uppenbart förblir det ofta osynligt eftersom många upplever det som väldigt provocerande.
Homosocialitet
Homosocialitet är ett begrepp som synliggör och förklarar aktiviteter och umgängesstilar som är vanliga bland manligt homogena grupper och som kan ge män bekräftelse både i sin position och sin identitet. Det är ofta svårt för avvikare att ta sig in i homosociala sammanhang. Forskning visar att umgänget i grupper av enbart män eller i mansdominerade grupper i hög grad präglas av medlemmarnas bygge av sin identitet som man. Männen får kraftfulla emotionella fördelar av att ingå i grupper med status; tillhörighet, intimitet utan att behöva blotta sköra känslor, attraktivitet (anses som attraktiva av många kvinnor som upplever sin kvinnlighet stärkt av att vara underordnad sin man) och makt. Beteendet har inte till syfte att utestänga kvinnor (eller män med annorlunda erfarenheter), men det har den effekten. Det är den interna kampen mellan männen om makt och inflytande som leder till att kvinnor blir underordnade.
Manlig homosocialitet för med sig många stereotypa och förutsägbara beteenden. Känslorna för varandra kommuniceras indirekt och man tävlar verbalt, där det gäller att vara skickligast i balansgången i att slänga förolämpningar till varandra (något som emellanåt misstolkas som rak kommunikation). Ramarna för acceptabelt beteende är stela och man tränas i att ständigt vara försvarsberedd. Mycket fokus och energi läggs på manlighetsbygget. Det homosociala umgänget syftar till att känna tillhörighet till en grupp och att känna sig som en värdefull man. Denna typ av umgänge är en idealisk leverantör av dessa känslor. Man brukar tala om ”male bonding”. Den som följer det förväntade beteendet blir accepterad som ”one of the guys”. Beteendet kan också anammas av kvinnor som därmed ökar sina chanser att bli accepterade av gruppen. Liksom alla privilegierade grupptillhörigheter är männens kön osynligt i gruppen. Kvinnor kan på detta sätt göra sin avvikande könstillhörighet aningen mindre synlig.
Självklart finns också kvinnlig homosocialitet och ”female bonding”. Men för kvinnor är ett heterosocialt beteende oftast nödvändig för att få tillgång till makt. Female bonding har helt andra ingredienser än male bonding och återskapar ofta femininitet som t ex relationsexpertis, ”to-be-looked-at-ness” och underordning.
Genus
Begreppet genus används för att beskriva det sociala könet, alltså allt det utöver biologin som gör att vi uppfattas som kvinnor eller män, som kvinnliga eller manliga. Det handlar om hur vi presenterar våra kroppar med kläder, frisyrer, rörelsemönster och attribut. Det handlar om vilka intressen vi utvecklar, vilka jobb vi väljer, vilken rang vi har i olika sammanhang. Det handlar om hur vi ”gör kön”. Vanligtvis är processen att göra kön så dold och känsloladdad att vi inte förmår hantera den förnuftigt. I stället läcker känslorna ut genom vårt agerande, och gammaldags genusnormer sätter gränser för tankar och handlingar.
Queer
Queer var tidigare ett ord för något udda eller ovanligt men används i dag ofta som ett sätt att beskriva sin identitet som icke-heterosexuell eller könsöverskridande. Queer kan ses som ett ifrågasättande av normer kring kön och sexualitet och kan vara ett förhållningssätt gentemot samhället.
Intersektionalitet
Är ett analytiskt hjälpmedel eller ett begrepp för att studera hur olika former av diskriminerande maktordningar samverkar i ett samhälle. Exempel på det kan vara hur könsdiskriminering och rasdiskriminering samverkar och i vissa fall förstärker varandra.
Makt
I en situation där en grupp är överordnad en annan blir handlingsutrymmet för den underordnade gruppen begränsad. För dominerande grupper brukar det kännas självklart att objektifiera och definiera de underordnade och sedan välja hur man vill förhålla sig till dessa. Det är lätt att den som känner sig definierad eller objektifierad får minskad handlingskraft.
Mångfald och inkludering
Begreppet mångfald (diversity på engelska) rymmer tankar om att det är bra med olikhet i grupper. I de fall grupper ska prestera något skapar grupper där människor är olika bättre resultat, i alla fall under ett gott ledarskap. Mångfaldsbegreppet kan i sämsta fall föra med sig förväntningar om att individer bör ha egenskaper som ses som typiska för avvikande grupper. Om vi tar med en ”sån” person, så förväntar vi oss att den personen representerar ”sin grupp”. Ett begrepp som kanske är bättre är ordet inkludering, i engelskspråkiga sammanhang används ordet inclusion ofta, ett ord som tydligare speglar att vi bör ha ett öppet förhållningssätt till varandra och ta med varandra i de grupper som vi upplever som vi.
Jämställdhet
Begreppet handlar om jämlikhet mellan kvinnor och män. I Sverige finns politiskt formulerade mål kring jämställdhet, som stora delar av befolkningen säger sig omfatta. Målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Assimilering är när en grupps kulturella särart utplånas eller överges i mötet med majoriteten genom hårda krav på anpassning till dominerande normer för socialt beteende. Vid assimilering går tillskottet från olikheter förlorat.
Likabehandling är ett annat begrepp som ofta används
|